Ibland…

Ibland känns det som om allt våre försvårt för mig att klara av.
Ibland känns det som att jag inte kan något alls.
Ibland är jag så rädd för framtiden att jag bara skulle vilja gräva ner mig.
Ibland snurrar tankarna omkring i mitt huvud som ett förvirrat kaos.

Ibland önskar jag att du var hos mig.
Ibland är jag rädd för att vara själv.
Ibland önskar jag att jag skulle träffa på dig av en ren slump.
Ibland vill jag att du kunde läsa mina tankar.

Ibland är ofta för mig.
Ibland är tyvärr inte sällan.
Ibland önskar jag att allt kunde vara lätt.
Man vad vore livet om alla önskningar och drömmar inte bara var just önskningar och drömmar?

Ibland kanske önskningar och drömmar blir sanna.

kloka små ungar

Att jobba med barn är en fröjd. Det går inte en dag utan att jag fascineras över dem. Barn har en tendens att vara så brutalt ärliga, om dom funderar på något så säger dom de. Jag älskar de! Du kan inte gå till jobbet med två olika strumpor och förvänta dig att ingen kommer märka detta, barn ser allt. Sen kommer du få försvara dit val av strumpor resten av dagen. Eller som idag när jag har gått med bandage om handen, för att min handled gör ont, så har dom sett detta. Barn är nyfikna och bryr sig. Så idag har jag fått svara på frågan om vad jag gjort med handen.

 Barn är fantastiska!

Puss på dig!

Hur kan det vara rätt?

Vi bor i ett land som ska vara rättvist och som jobbar för alla människors lika rätt. Eller det är nog i allafall en bild som jag har på mitt land Sverige. Jag bor i ett land dit folk flyr, ett land som folk lämnar sina hem för att fly till. Ofta finns det ju en anledning till varför man som invandrare kommer exempelvis till ett land som sverige, och jag tror inte det i många fall är för att man vill lämna vänner, familj och hem. Jag tror att det ofta handlar om flykt från krig och förstörelse, från mordhot och död. Man vill hitta en plats där man kan vara säker. Varför kan vi inte hjälpa dem med de?

Just nu finns det en man som heter Jean Kabuidibuidi som är från Kongo ursprungligen, som sitter inlåst hos polisen i märsta och väntar på att bli utvisad tillbaka till Kongo. Denna man är en kristen pastor och polistisk aktivist som är kritisk till hur Kongo styrs. Denna man kommer med stor sannolikhet bli fängslad och dödad så fort han sätter sin fot i Kongo. Han kommer alltså dö om han utvisas från Sverige. Hur kan vi låta detta hända? Är det rättvist? Detta är en småbarnspappa med familj här i Sverige. Har migrationsverket rätt att skicka honom in i döden? Om du går in på denna sidan http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article1564072/Utvisning-leder-till-saker-dod.html , så kan du läsa lite mer.

 Jag vill skicka med ett bibelord:
Matt 5:43-44 ”Ni har hört att det blev sagt: Du ska älska din nästa och hata din fiende. Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er.”
Vad vill jag säga med detta då, jo älska varandra oberoende vad andra säger. Och så ber vi får vårt land och dom som vill oss illa. Människor borde få komma hit och känna sig älskade även fast vi inte känner dem. Det kan inte skada.

Puss på dig!

Oktoberkampen…

Detta är inlägg nummer 80 för mig och det ska jag ägna åt månaden oktober och oktoberkampen.

Jag och två vänner till mig har kommit överrens om att tillsammans peppa varandra till att klara oss utan gotterier, godis och flöt. Vi kallar det för (som fröken A sa) oktkampen. Detta är första delmålet för oss, i allafall för mig och R. Jag tror att man kan behöva arbeta tillsammans när det kommer till att sluta med något man gillar. Jag är en enorm godisgris och vet att jag måste sluta med detta för mitt eget bästa.

Så här lovar jag nu att sluta med godis och annat flöt månaden ut, sedan även fram till årsskiftet och förmodligen längre. Jag ber om din hjälp att putta mig åt rätt hål. Ser du mig köpa godis, ge mig en frukt och ta påsen ifrån mig. Köper jag chips så ge mig popcorn istället och påminn mig om mitt löfte till mig själv. Jag vet att jag kan sluta, jag har gjort det innan men hösten är svårare än våren.

Nu när jag ändå pratar om oktober vill jag påminna dig om att skänka pengar till bröstcancerfonden! Ring 0939-100 00 25 och skänk 25kr. Det är en god gärning och 25kr är inga pengar för en svensson idag, ring flera gånger vett jag. Det dras direkt från din mobil. Eller köp ett rosa band, köp flera. Dom kostar bara 20kr.
Om du känner att du vill skänka mer så kan man såklart göra det med. Om du går in på http://www.brostcancerfonden.se så hittar du all info du behöver.

Du kan göra skillnad!

Puss på dig!

Just a kiss

Bara föratt jag gillar Lady Antebellum – just a kiss

vägen mot lyckligare dagar

Jag är så galet trött på att må dåligt och tyngas ner utav helt orimliga tankar. Vad ska det egentligen vara bra för?! Kommer du på en vettig anledning är du välkommen att maila mig. Men om man nu ska ta sig i kragen och gå vidare och bli lycklig, hur gör man då? Någon idé?

Jag har försökt göra en liten lista på saker som gör så att jag mår bra i allafall.

1. Barn som skrattar – nu när jag jobbar med barn så hör jag ofta barn skratta, och eftersom jag är så rolig (tycker du inte de så synd om dig) så händer de ofta att dom skrattar åt mig.
2. Kramar från någon man gillar – kramar är ju ett fantastiskt må-bra-knep. Jag vet att inte alla kramar gör än på gott humör men de flesta kramar gör så man känner sig lite omtyckt i allafall och de är ju bra.
3. Skratta – att skratta så man får ont i magen. Inte fejk skratta utan helt genuint skratta, de är ju fantastiskt!
4. Överraskningar – helt oväntade, bra saker som gör att det bubblar av lycka i magen. Ett möte med en vän som man saknat, eller ett sms från någon som kanske insåg att dom behövde smsa dig bara för att dom kan. Det är ju bara några exempel.
5. Musik! – Musik som får mig att vilja dansa. Låtar man kan sjunga med i och bara bli helt crazy. Musik som får än att le. Musik kan göra så mycket.
6. Människor man tycker om – att ta en fika med någon som man gillar är ju långt ifrån helt fel. Att prata lite skit med någon som vill lyssna. Kanske ta en promenad med en vän och skratta lite åt folk man möter. (Inte så dom hör såklart)

Min lilla lista. Den kan såklart göras så mycket längre. Har du några idéer på vad som borde finnas på listan?

 

Puss på dig!

Färger i en vind

Jag har alltid varit ett disney freak, jag har lärt mig sångerna och om du ber mig sjunga en sång från min barndom skulle jag välja disney. Nu när jag sitter och ser ut genom våra stora fönster i matrummet så tänker jag på en låt från filmen Pocahontas. Du vet säkert vilken det är eftersom inlägget heter Färger i en vind. En sång som handlar om att se bortom det du redan vet och har kunskap om, att det finns så mycket mer än det du kan röra vid.

I refrängen sjunger Pocahontas om att måla allt med färger i en vind. Det är vad jag skulle vilja kunna göra ibland. Inte kunna måla när det blåser utan kunna fånga alla vackra färger i naturen i en bild. Jag skulle exempelvis vilja kunna ta kort på himlen just nu och fånga den lilafärgen som bytt plats med den gråa färgen som varit på himlen hela dagen. Men jag vet bara inte hur. Mina kort fångar aldrig skönheten i naturens alla färger.

Naturen är full av färger som gör mig lycklig. Lövens alla färger nu när hösten äntligen har kommit ger mig ett stort leende på läpparna. Alla denna skönhet! Gud har verkligen ett öga för detaljer. Men de var väll inget nytt.

 

Puss på dig!

Vackert när regnet faller…

I söndags var jag i Tranås på gudtjänst i lövstakyrkan och lyssnade bland annat på tranås ungdomskör. Dom är riktigt duktiga om jag får säga de själv. Men det jag vill komma fram till är att dom sjöng en låt som fastnade hos mig. Låten är en bön som ber Gud hålla mig skyddad och säker i hans kärleksfulla armar. Det är en bön som hyllar Gud för att han är skaparen och fadern. Jag har nu sökt upp denna låten på spotify och youtube. Så nu ska såklart du också få höra den. Här med Oslo gospel choir – In your arms

In your arms

Through the storms of life
lead me into your light
give my heart a new song
when I`m weak make me strong
by your word lead me
into pastures of peace
hold me close
safely rest
in your arms

Your my redeemer
and amazing grace
my fortress, and my hiding place
Your my deliverer
and my solid rock
my souls desire is in you

Through the storms …

Through all creation
your ways are known
cause you are the God
who`s God alone
you`re a God alone
Let every, let every nation
and let every tongue
confess that you are Lord of all

Through the storms …

Puss på dig!

och så kom hösten…

Idag har det regnat. Men när jag kom hem från jobbet sken solen så jag var tvungen att springa ut med kameran.

Det är som att hela världen glittrar när solens strålar blänker mot de våta löven.

 

Det är som att Gud vill visar en liten del av himlen. Eller det är vad jag tycker mig se i allafall. Lycka i naturens glitter.

Puss på dig!

Insperation sökes

Tänk va mycket man kan behöva inspertion till under en vanlig dag. Du kanske tänker på någon sorts konstnär när du hör ordet insperation, jag gör också det först. Men jag själv vet att jag behöver någon sorts insperation till att göra det mesta. Insperation för mig är något som får mig att vilja göra något. Till exempel städa, det är ju tråkigt bara för städandets skull men om man ska få gäster så vill man ha det fint och då kan det bli kul. Eller så sätter man på lite musik och så dansar man bort skiten.

Om det är något jag behöver hitta insperation till just nu så är det mitt pluggande. Jag får verkligen inte igång de. Jag har för många tentor som jag vill ha gjorda innan vecka 3, men för att det ska vara möjligt måste jag kunna plugga. Hur göra jag de? Jag är inte en sådann person som kan sätta sig ner och läsa något helt ointressant och sen komma ihåg detta. Finner jag inte intresse för det jag läser så kommer det inte fastna. Det är ett dilemma då inte allt kan vara intressant när man studerar till sjuksköterska. Då måste man ha inspertion och saker som håller intresset igång, någon som ger kroppen hopp om framtiden. Det är den inspertionen jag söker.

Jag har mina mål. Ett: Jag kan flytta tillbaka till Jönköping och mina vänner där. Två: Jag blir så småningom sjuksköterska. Men detta är ju bara morötter, jag behöver det som ger mig glädjen och viljan också. Jag vill komma vidare nu. Jag vill hitta rätt. Så detta tål att tänkas på.

Puss på dig!