Framtid…

Vi alla har eller kommer någon gång stå inför beslut som kan förändra vår framtid. Vi kommer finna oss själva stående vid vägskäl som leder vidare i livet. Antingen kan man gå höger eller vänter men man kan inte gå tillbaka. Det är när detta händer som man måste våga chansa lite, för du vet inte vad som kommer möta dig längs vägen.

Men en sak måste du lova dig själv, ångra inte ditt beslut. Tänk inte på hur det kunde ha arit om du gått den andra vägen, du kommer inte må bättre av de.

Välj väg med hjärtat och gå sen med ett öppet sinne längs den vägen. Möt hinder med ett leende och en positiv inställning och hälsa på de människor som du möter. Vissa av dem kommer följa dig längs hela vägen och andra kanske försvinner med tiden, sen finns det dem som du träffar på nytt när era vägar möts igen. Ge livet en chans och våga tro. Glöm inte att njuta av det fina som Gud har skapat och ge åt dem som behöver. Dela med dig av erfarenheter till dem som inga har och var en förebild för de yngre. Älska med hela ditt hjärta och fundera inte på om de kommer göra ont.

Våga chansa! Våga älska! Våga leva!

 

Puss på dig!

Annonser

Lycka

Brukar du fundera på vad som gör dig lycklig eller glad? Finna det något i din omgivning som du inte skulle kunna leva utan? Har du koll på vad som gör dig lycklig?

Jag twittrar och har de senaste dagarna bara skrivit saker som gör mig lycklig just då. Som exempel sitta och ha myskväll med familjen, äta chips och ostkrumelurer (ostbågar) med mera. Det finns alltid något som kan göra oss lyckliga eller glada.

Vad tänker du på när du hör ordet lycklig?
Jag måste erkänna att när jag hör ordet lycklig så ser jag en bröllopsklänning och en man som jag älskar. Jag vet inte vem han är än men jag har en bild av att han ska göra mig lycklig. När jag sett den bilden och insett att det är en dröm om framtiden och en bild, som jag fått från alla romantiska filmer och böcker jag någonsin sett eller läst, så försöker jag se vad som är lycka i mitt liv nu;
* Min familj är lycka för mig, när jag åker hem är det för att fylla på med kramar och leenden.
* Mina vänner är lycka, de är dom som ger solsken till mina gråa dagar.
* Barn är lycka för mig, att se hur barn leker eller höra dem fundera kan få mig att le i timmar.
* Fint väder är något som kan få min dag att bli toppen.
* Små saker som vykort i brevlådan, blommor i ett land, känslan av att ta en glass, hålla någon i handen, göra någon glad, känslan av att kunna unna sig något extra när man veckohandlar. Allt detta är lycka för mig, saker som gör mig glad.

När vi är stressade och trötta så orkar vi inte alltid bry oss om de små glädje ämnena. Vi kan bara tänka på alla tentor som ska göras, alla saker som måste köpas, personen som vi måste ringa eller något annat som drar vår uppmärksamhet från de små sakerna. Jag försöker njuta av färgerna jag ser runt omkring mig, mina fina vänner, mina älskade familj, solen som skiner och dela med mig av den glädjen jag känner. Jag försöker ha en positiv inställning till allt för jag har med tiden lärt mig att allt blir faktiskt lättare med ett leende.

Så nu ska jag ge dig mitt motto: ”Le och världen ler med dig

Pöss på dig!

What are words?

För några veckor sedan såg jag på American Idol och det var där jag såg Chris Medina för första gången. En man med hjärtat på rätta stället. En man som lever helt och fullt för kvinnan han älskar. Hon blev sjuk och rullstolsbunden, men det hindrar inte honom från att älska henne. Länken här nere är en låt med en fantastisk text. Lyssna och njut!

Jag vill uppmuntra dig att våga älska även när vägen inte är spikrak. Det finns stunder i livet då allt går fel, men de är då man lär sig något nytt om sig själv och dem man älskar. Glöm inte att berätta att du älskar dina föräldrar, din mormor och morfar eller farmor och farfar. Dina syskon kanske är jätte jobbiga och störiga, men dem är ändå dina syskon glöm inte de! Visa varje sekund att du älskar dem som står dig närmast. Det kanske kommer en tid då de inte finns mer. Ta varje chans du får. Skicka sms, mail, fb-inlägg. Våga älska!

Pöss på dig!

osynligt synlig

Har du haft den där känslan av att människor veta att du är i rummet men de har inget behova av att höra dig. Det finns liksom en ton i deras röster som påvisar att de räcker att du existerar i rummet mer vill de inte ha. En väldigt nedbrytande och jobbig sits att sitta i. Undermedvetet förväntas det något av dig, personerna kanske till och med säger det rakt till dig, men din respons är inte nödvändig.

Detta är nog ett faktum i vår vardag. Det finns ofta den där personen som inte riktigt får prata till punkt eller anses ha en viktig åsikt. Det är ju hemskt att inse de, men så är det nog på många ställen. Personen som ändå inte kan säga nej utan bara nickar lite försynt och håller med. Kanske ler personen och ser helt oskyldig ut, verkar inte vilja ta någon plats ändå. Personen vill inte vara till besvär liksom. Det är nog en person man måste ta hand om, kanske lysnna på ibland och fråga om den personens egna åsikt. För att vara en grupp kan man inte vara själv, en grupp består av flera människor och alla har rätt att synas och höras fullt ut.

Om du känner dig som den där osynliga synliga personen så glöm inte att vara dig själv. Hitta ett sammanhang där du kan vara dig själv och där du trivs. Låt sen den tryggheten speglas i allt du gör. Du är skapad med egna fantastiska egendkaper, ta vara på dem! Du är unik och ingen kan ta din plats. Ingen annan kan vara du. Du är ju du! Glöm aldrig det.

Pöss på dig!

En kvällsbön…

Gud jag ber att du vakar över de människor som lever i Elfenbenskusten eller som har nära och kära som lever där.
Du ser vad som just nu pågår där och jag vet att du kan höra deras böner.
Snälla Gud jag ber att du hjälper dem!
Du ser allt ont som just nu härjar där och jag ber att du ska skydda de människor som behöver skydd.
Jag ber Gud att du ska få vara ett ljus i denna mörka tid.
Gud visa dem att de inte är ensamma och att du står på deras sida.
Sänd ut dina änglar och var deras armé.
Gud jag ber dig att ta hand om alla sårade människor i Elfenbenskusten.
Hjälp dem!
Gud jag ber dig, hör min bön!

Amen

Pluggnoja

Har du varit med om den där spärren som kan komma när du vet att du måste plugga? Jag drabbas av den mer än ofta. Exempelvis nu, då jag egentligen ska plugga patofysiologi men sitter och bloggar. Det bådar inte gott för mitt betyg! Men ändå sitter jag här. Jag kan inte få till den fulla koncentration som jag behöver för att kunna läsa i boken och skriva när i datorn det som jag har läst. Det är ingen svår uppgift och jag har utformat den själv. Men mina tankar är ute och flyger.

Min uppgift består av att skriva en kort sammanfattnign om de sjukdomar som jag ska kunna till den tentan vi ska ha om lite mindre än 3 veckor. En ganska simpel uppgift som jag borde klara galant. Men det går inte! De är fullt i huvudet av annan ohyra. Jag har inte tid med detta. Jag ska ha en helt annan tenta på lördag nästa vecka och behöver därför plugga till den, därför tänkte jag vara duktig och förbreda mitt pluggande så att det blir lättare att plugga sen sista veckan innan patofysiologin. Smart tänkt va?

Jag vet ju vad jag gör för fel varje gång jag ska plugga. Jag ser på tv, lyssnar på musik, pysslar med mobilen och såklart sitter jag vid datorn. Fyra dåliga vanor som jag nu försökte rensa bort för att verkligen kunna koncentrera mig. Jag förflyttade mig till högskolebibloteket, tvn är då ur bilden eftersom den står hemma i lägenheten, musik kan jag inte lyssna på då mina hörlurar är hos föräldrarna och mobilen är på ljudlös. Dock är det svårt att ta bort det största av problemen, datorn. Detta eftersom jag jobbar på den. Men jag ska lyckas, jag måste lyckas. Tänk på mig är du snäll och sänd en tanke full med inspiration.

Tack på förhand!

Pöss på dig!

tankar på en söndag…

Att gå igenom schemat för veckan kan skapa en känsla av panik i bröstet. Blir svårt att tänka klart och stressen blir värre. Det är inte lätt att vara på topp när man känner att man egentligen ligger på botten. Det finns så mycket som borde göras och sen finns det de där grejerna som man egentligen inte alls behöver göra men tror att man måste göra. Det blir inte bättre av att man verkar vara helt okapabell att säga nej.

Veckan som kommer nu är egentligen inget stress moment, men mycket vill hända på måndag. Jag får huvudvärk av att bara tänka på måndag. Just nu tänker jag med detta inlägg släppa huvudvärken och stressen och låta måndagen komma med allt vad det innebär. Jag brukar ju få veckorna att gå ihop, så varför skulle inte denna veckan gå ihop?

Så vill jag be om lite inspiration och hjälp att plugga också. Har lite väl mycket att plugga och första tentan redan om två veckor. Känns som ett stort orosmoln som bara ligger och ökar på min stress. Be för mig och sänd en god tanke. Jag har ingen ork att kugga på mer tentor nu. Nu ska jag klara detta! Men en tanke skulle vara snällt.

Pöss på dig!