I behov av silvertejp.

Ibland är de väldigt svårt att sätta fingret på vad det är som är fel. Ibland är det som om kroppen hällst hade velat skrika högt eller bara sjunka ihop till en pöl på golvet. Det finns dagar då man kan ligga på golvet i timmar och bara titta på en prick i taket. Ibland känns livet väldigt svårt.

Jag har dagar då jag önskade att jag hade en person som kunde förstå vad som hände i mig. En person som inte ifrågasätter utan lägger sig brevid mig och drar mig intill sig och håller mig hårt tills det är över. En person som liksom kan hålla ihop mig när jag känner mig trasig. Som ett lim eller silvertejp. Behöver vi inte alla en sådan person ibland? Någon som kan hålla om oss och liksom få det onda att springa bort. Jag vet att jag behöver det och saknar det. Jag saknar någon som vet precis vad han behöver göra när jag mår pyton. Inga frågor förens jag är redo att prata. Ibland är de allt man behöver.

image

with love! ❤

Annonser

En tanke i mörka tider

Jag vet inte hur jag ska börja skriva detta. Jag har s många tankar som snurrar runt i mitt huvud just nu. De senaste månaden och veckorna har de hänt så mycket. Flyktingboenden har bränts ner, en terrorist klev in på en svensk skola med målet att skada och döda människor med utländska rötter, lappar i brevlådan som uppmanar Sverige till folkomröstning i invandrarfrågorna. Medans partierna bråkar och kastar sten på varandra i riksdagen så åker vårt tredje största parti ner till de länder där folk flyr för sina liv och delar ut lappar som säger att de inte är välkomna hit och signerar dessa lappar med mitt namn, med ditt namn, med hela svenska folket. Jag vet inte vart jag sa börja. De enda man hör talas om är att vårt land står inför en kris, de är kaos och katastrof. De tre orden som skrämmer folk mest. Jag är förtvivlad. Jag har en klump i magen och känner mig handlingsförlamad. Jag blir så trött på våra politiker som verkar tävla i vem som kan trycka ner Löfven hårdast. VEM vinner i den leken? Ja inte är det Sverige med dess invånare i alla fall. Hur svårt kan det vara att samarbeta för att får fram en lösning som kan HJÄLPA dessa hemlösa och vilsna människor?!

Sverige är ett rikt land. Jag har under denna sjukt jobbiga period aldrig sett så många människor ställa sig upp och visa så enormt mycket kärlek till sina medmänniskor. Det finns så mycket kärlek och omtanke i detta landet men uppförsbacken som alla dessa hatiska, rasistiska, rädda människor försöker skapa är inte lätt att ta sig upp för. Jag önskar att jag kunde knäppa med fingrarna och så blev allt bra. Men så lätt är det verkligen inte. Istället ber jag. Jag ber om mod, kärlek och nåd. Jag ber om kloka beslut från dom som vi givit makten. Jag ber om gemenskap och samarbetsvilja bland de hjältar som varje dag jobbar med invandrarna och flyktingarna. Jag ber om kraft att orka lite mer. Styrka att orka bära en annan människa om så bara för en stund. Jag ber om varma kramar och kärleksfulla leenden som möter människor när de kommer in på svensk mark. Jag ber om insikt så vi förstår att det vi vill att andra människor ska göra mot oss måste vi även göra för dem.