Att höra de värsta hos en person

Har du läst ett meddelande och blivit stött över tonen som personen har emot dig? Hallå varför är personen så arg på mig? Jag har ju inget gjort! Personen är inte i samma rum som dig. Ni har inte träffats idag, inte ens den senaste veckan, men ändå kan du veta med vilken ton personen skriver för personen använder inga emojis eller så är det precis det som personen gör. Har du hamnat i en situation där du just så blivit frustrerad och sedan när du mött personen i fråga insett att det var ju inte alls så personen menade? Vi är ju så bra på att läsa varande i textform, eller är vi verkligen det?

Jag kan erkänna att jag är då inte bra på att läsa folk i meddelandeform. Jag är tillsammans med en man som inte använder emojis alls. De enda tillfällena då han använder sig av figurer är när han skämtar och då är det väldigt tydligt. Det går inte att misstolka. Men jag har nog insett att i och med att jag blir äldre så vill jag prata med folk. Jag som ändå är uppvuxen med msn (föregångaren till messenger) och sms, men även suttit i timmar i telefon med mina vänner. Jag har lärt mig den hårda vägen att diskussioner ska man inte ta vi en chat. Bättre med ett gruppsamtal eller varför inte ses på riktigt helt enkelt. Man slipper så många missförstånd. Men vi är nog alldeles för stressade för att hinna boka tider och verkligen ses, vi tar det hellre på messenger i en grupp där. Varför? Det är snabbare. Det jag dock märkt är att jag tror att vår förmåga att kunna läsa varandra när vi ses blivit sämre, till och med sämre än vad den redan var. Vi har liksom inga figurer att förlita oss på i det verkliga livet. Det är ju så sällan någon blinkar och räcker ut tungan när dem skämtar, det finns inga hjärtan, blommor eller leende solar eller för den delen gula ansikten med olika ansiktsuttryck. Människor kan vara ledsna eller sårade utan att det sprutar tårar ur ögonen på dem. Trots allt detta så är det som att vi hör saker när folk pratar utan att det faktiskt är det dem säger. Vi hör dolda budskap. Och sen blir vi stötta eller upprörda utan att ifrågasätta eller fråga vad dem menar. Det kanske bara är jag som märker detta? Kommunikationen som innan var klurig är nu svår då det finns så många sätt att kommunicera på. Hur gör man rätt? Jag vet inte. Men jag tror att vi måste låta oss höra det bästa hos människor istället för det värsta. Precis som att man kanske borde se de bästa hos människor till motsatsen är bevisad. Jag tror att det är ett litet steg emot att göra världen bättre. Men vad vet jag egentligen.