Jag är trött

Jag är trött för att mitt dygn är vänt upp och ned till följd av nattjobb.
Jag är trött för att jag sover på dagen.
Jag är trött på att inte hinna det jag vill och borde.
Jag är trött på att känna mig hjälplös när jag läser att folk jag gillar mår dåligt.
Jag är trött på att läsa meningslös inlägg på internet.
Jag är trött på att bli ledsen när jag ser någon skriva skit till andra.
Jag är trött på att läsa om mord och hat i tidningarna.
Jag är trött på att se hur folk hatar varandra i text på Facebook.
Jag är trött på att man idag får hårdare straff för rån än för våldtäkt.
Jag är trött på att tänka på hur jag ska kunna skydda mina framtida barn mot omvärlden.
Jag är så trött.
Jag blir så trött och ledsen när jag läser debatter som urartar.
Jag är så trött på att vi idag väljer att hata och slåss framför att älska och kramas.
Varför tar vi inte hand om varandra?!!

with love! ❤

Du är nr 1

Har du varit i en relation som inte funkade eller kanske varit i en kk-relation. Du kanske har dejtat en person men inte sett hur ni skulle kunna komma vidare? Kom du på vad det var som inte funkade?

För några år sedan dejtade jag en kille…eller jag vet inte om han såg det som att vi dejtade egentligen men jag gjorde det. Jag var hals över huvud förälskad i denna karl. Man skulle kunna säga att han hade mig ganska tajt lindad runt sitt lillfinger. Ville han ses kl.21 på kvällen så åkte jag till honom då. Jag trodde jag var kär och att han tyckte om mig för det var bara det jag såg. Den korta versionen slutade med att han först sårade mig och sen när vi började ses igen tog det ett tag och sen insåg vi båda två att vi inte kunde ses så vi bröt kontakten helt. Det gjorde otroligt ont. Om någon hade bett mig sätta det på en skala mellan 1-10 så hade jag nog sagt en 9a minst. Jag mådde riktigt dåligt, men jag lärde mig något väldigt viktigt.

I ett förhållande är man två personer. Man älskar varandra och har ett gemensamt ansvar för varandra. Ett förhållande där bara en ger och ger utan att få tillbaka kommer det bli ganska jobbigt efter ett tag. Man kommer att tappa lusten och orken och tillslut slutar man bry sig. I ett förhållande ska man vilja vara någons nummer 1. Du vill inte vara näst bäst. Du vill vara den personen som står högt upp på pallen. Har jag fel får ni rätta mig, men jag misstänker att flera av er håller med mig. Förstå mig rätt nu men jag vill inte ha någon som kan leva utan mig, jag vill vara min partners nummer 1. För när jag älskar någon så blir denna personen min nummer 1. Den personen kommer bli min kartläsare och min andrepilot. Jag vill inte leva utan den personen. Man är två i ett förhållande så man kan bära varandra. Så man kan dela de goda och det som tynger. Och då måste båda vara engagerade i relationen. Det går inte att en ser på och kollar mobilen eller spelar dator. Jag vill vara nummer 1. DU är värd att vara någons nummerr 1. Du har rätt att begära det.

Jag hoppas detta inte bara blev massa babbel utan att ni förstår var jag vill komma. Det är så lätt att låta andra saker komma först här i livet så som datorer, mobiler och saker vi köper. Tänk på vad du har och ta vara på det. Sätt inte kärleken på andra eller tredje plats, låt den få stå högst upp på pallen.

with love! ❤

Snygg på gymmet

Har du någonsin skämtat om den där tjejen som kommer tillfixad till gymmet?  Kanske fnissat lite åt att hon ser så väldigt pimpad ut? Jag kan ärligt säga att jag har gjort det. Jag har snackat skit om de tillfixade människorna på gymmet. Men nu kommer min bekännelse. Jag fixar mig innan gymmet.

När jag hade långt hår tog det en bra stund att få till den perfekta håruppsättningen. Och man vill ju inte se ut som ”Hej kom och hjälp mig” när man går innanför dörren till gymmet så lite smink får det nog bli. Ja jag har sminkat mig bara för att gå till gymmet mer än en gång. Jag erkänner här och nu. Men är de så konstigt egentligen? Är det någonstans man känner sig uttittad och iaktagen så är det ju på gymmet. Inte för att vi kanske kollar på sminket eller håret men vi iakttar väll varandra, eller är jag ensam om det?

Okej skit i sminket, men kolla in kläderna. Så många olika färger och varianter det finns på byxor och tröjor och sport-bhar idag. Jag tror ibland att träningen är beroende av vilka kläder du har på dig. Har jag de där snygga tajta byxorna så kommer benpasset bli bättre, om inte annat kommer jag vara mer taggad på träningen. Eller den där nya sportbhn. Jag kommer känna mig så snygg i den att jag vill träna lite mer. Är det inte så det är? Jag känner så ibland i allafall.

Sen måste jag ju då säga att det är lite sorgligt att även när det kommer till träningskläder så måste du vara en viss size för att få ”joina klubben”. De roligaste byxorna kommer inte i storlek XL eller XXL. Dom måste man gå ner i vikt redan innan för att få ha. Och sportbhn är det inte att tala om om du har större bröst än D. Det krävs mer pengar för att träna om du är större även fast det i vissa fall kanske är jag som behöver det mer. Vem har sagt att jag inte vill ha en sportbh i chock-rosa eller träningstajts med leo-tryck?
Ne nu blev de dålig stämning. Det jag menar är att bara för att man är plus-size så vill man inte ha svart och löst sittande.

Så tänk innan du fnissar åt den pimpade personen på gymmet och tänk över hur länge du stog framför spegeln innan du kom till gymmet. Och även fast det kan vara svårt att hitta rätt träningskläder så unna dig lite nytt ibland för trot eller ej men det gör det lite roligare. 😉

with love! ❤

Offline vs online

Som ni kanske förstått från tidigare inlägg så är jag singel. Jag har nu varit singel i typ 2,5 år. Både innan och efter det förhållandet så har jag hängt runt på alla möjliga dejtingsidor. Jag har nämligen aldrig riktigt gillat tanken på att vada singel. Jag har aldrig gillat att vara själv. Jag har prövat allt från match.com till happypancake. Jag har snackat med killar på Badoo och i två veckor även prövat tinder. Jag har varit på ganska många dejter de senaste åren. Jag har fikat, spelat minigolf, varit på bio, promenerat och suttit på pubar. Jag har prövat en hel del olika dejter. Men alla dessa har startat online. Mitt ex hittade jag online. Många av mina vänner och bekanta har hittat sina partners online. Detta får mig att undra, vad hände med de gamla hederliga offline-dejtandet?

Jag slängde ut en fråga på Facebook för att se vad mina vänner tyckte om online vs offline dejting. Och av de som svarade var majoriteten tillsammans med en partner som de hittat online. Av de 6 komentarer jag fick är 3 gifta med denne partner. De är ganska fint tycker jag. Men det finns ju en baksida också. Samtidigt som det helt plötsligt är mer tillgängligt för människor att nå ut och ”möta” andra så tror jag samtidigt det är svårare. Vi blir mer kräsna och samtidigt dömmer vi varandra hårdare. Har du inte den rätta bilden i din profil kan du ge dig sjutton på att du kommer bli dissad. Det är den tuffa sanningen. Men offline vågar vi ju knappt prata med varandra. Vi känner oss tryggare bakom en skärm.

Så vad är bäst? Det vet jag inte. Men jag kan säga lite av det jag lärt mig om online-biten. Var ärlig utan att vara elak. Våga le på profilbilder (kom igen killar, så hårda behöver ni inte vara). Och var ärlig från början med vad du är ute efter och följ din magkänsla. Sen vill man ju att online ska leda till offline, så våga chansa ibland. Sen tror jag nog inte det skulle skada om vi vågade flörta lite mer offline ibland också. Jag vet att det fortfarande finns par som inte träffas online, om dom kan så kan väll vi också! Så ta chansen! Vem vet, mr/mrs right kanske är den där söta killen/tjejen som åker på bussen varje dag.

with love! ❤

Mr Hunk

Jag vill ha en Hunk. Ja då var det sagt, eller i allafall skrivet, så nu vet ni det. Jag vill ha en riktigt snygg kille. Någon som andra nästan blir lite avundsjuka på. Grejen är ju att när jag skriver så kommer vissa killar att backa för dom känner inte att dom passar in under den kategorin. Men är det inte jag som avgör vem som är Hunk eller inte? Killen jag tycker är perfekt behöver ju inte vara samma som resten av världen. Iofs sa jag att jag vill att andra ska vara avundsjuka på mig för att jag har honom, men blir man inte det när man ser hur fina två människor är mot varandra?

Jag vet hur väldigt utseendefixerad och egoistisk jag låter nu, jag får ursäkta. Det var bara så att jag påvägen hem från jobbet kom att tänka på hur ofta man ser en kille och tänker ”åh va fin han var, någon som honom skulle jag vilja vara tillsammans med” och allt jag vet om snubben är egentligen hur han ser ut. Det värsta är att 5 min senare kommer jag i bästa fall kunna säga vilken hårfärg han hade eller vilka kläder, det är allt. Men för att vara helt ärlig så är det utseendet vi ser först. Vi ser hur någon ser ut och vad den personen utstrålar. Är det en självsäker person så syns det innan personen öppnat munnen. Är personen intresserad syns det också. Vi dömmer varandra väldigt fort även fast vi egentligen alla söker efter vissa kriterier som inte är kopplade till utseendet.

Jag kan nästan slå vad om att om någon frågade dig vad du söker hos en partner så skulle du säga kärlek, skratt, trygghet och en bästa vän. Du kanske inte använder dom orden men har jag fel? Du vill ha någon som älskar dig för den du är varje dag i veckan, året runt – kärlek. Du vill kunna skämta och ha roligt med personen – skratt. Du vill ha någon som känner dig och som kan ta hand om dig när du mår dåligt – bästa vän. Du vill kunna komma hem och vara dig själv och inte vara rädd att diskutera – trygghet. Har jag fel?

Men varför en Hunk då? För att när man säger hunk så tänker de flesta på en sexbomb, någon med magrutor som är assnygg. Jo, jag vet inte hur han ser ut än. Men jag vet att när jag träffar honom (vem vet det kanske jag redan gjort) så kommer han vara den snyggaste och bästa personen jag vet. Och då spelar det ingen roll hur många rutor han har på magen eller hur tungt han kan lyfta. Han kommer vara perfekt precis som han är. Han kommer vara min egen Hunk.

with love! ❤

Inte nu igen…

Är du en person som läser min blogg ofta så kommer du inte bli förvånad över dagens ämne. Du kommer känna igen dig och kanske tänka precis som titeln på dagens blogg säger ”inte nu igen”. För idag tänkte jag återigen skriva om det ämne som jag skriver mest om på denna blogg tror jag, kärlek.

Jag tror att jag för det mesta skriver om att man ska våga chansa och att kärlek kommer om man bara har tålamod. Jag försöker ofta hålla det opartiskt och peppande. Men ibland är det inte så himla lätt. Jag tror att jag själv har haft min beskärda del av dejter med killar som inte var menade att bli en del av mitt liv. Jag har träffat riktigt fina killar och killar som senare visat sig vara riktiga puckon. Men jag har nog ändå lärt mig att man måste möta några puckon på vägen till den där rätta personen. Dock tror jag att man måste vara försiktig. Precis som jag skrev igår i min blogg med tips i dejtingdjungeln så måste man tänka på sig själv och ta hand om sig själv också. Man ska aldrig bli tillsammans med någon bara för att slippa vara singel. Av egen erfarenhet så kan jag säga att det är bra att vara singel ibland och hitta sig själv, lära sig vem man är och vad man själv verkligen vill ha i ett förhållande.

Jag tror att om man hoppar förmycket mellan killar/tjejer och byter partner för ofta så bli man tillslut avtrubbad och nästan känslokall. Man stänger typ av den sidan av sig själv där känslorna finns och där det gjorde ont när man gjorde slut. Man blir lite utav en känslo-zombie om ni förstår vad jag menar. Det är inte konstigt att vissa människor säger att man ska vänta med sex tills det att man hittat den personen man verkligen älskar. Sex är något man inte kan ha utan att några känslor alls är inblandade. Om du väl börjat stänga av känslorna så blir det genast lite svårare att öppna upp sig om man väl hittar någon som vill vara Mr/Miss Right. Man bygger en mur runt hjärtat som kommer ta tid att riva för att man är rädd för den där smärtan som bara uppstår när någon krossar ditt hjärta. Man kanske känner sig trygg bakom den muren men i det långa loppet kommer den bara stå i vägen för de personerna som vill komma dig nära och bli en del utav ditt liv.

Istället för att bygga murar så var uppmärksam. Precis som jag skrev igår så är det bättre att vänta på personen som ska vårda ditt hjärta än att låta folk klampa runt på ditt hjärta och såra dig. Lyssna på ditt hjärta och din magkänsla. Skaffa dig ett skyddsnät där du kan falla då det gör ont och sluta aldrig älska med hela hjärtat. Är du uppmärksam och har ett bra skyddsnät så kommer du klara dig igenom de flesta situationerna. Men bygg inte för höga murar, för tillslut så kommer du sitta själv på andra sidan muren och ingen kommer kunna nå dig och då kommer du känna dig ensam på riktigt.

Något att tänka på i djungeln.

Jag tänker nu vara väldigt öppen och ärlig. Jag tänker ge er dejtande människor lite inside information som kanske kan hjälpa någon.

Det är tufft att dejta. Det är läskigt och det kan göra riktigt ont. Det är inte lätt och du kommer att möta människor som visar sig inte vara helt reko. Dejtar du på nätet så se till att första dejten är på offentlig plats då det kommer bli konstigt om det inte fungerar. Låt första dejten vara enkel och utan krångel. Gör inget som ditt hjärta inte vill! Lyssna på magkänslan! Detta gäller för alltid. Följ alltid din magkänsla. Bli aldrig tillsammans med någon bara för att du inte vill vara singel. Det bryter bara ner dig själv. Var ärlig mot dig själv. Du är din första prioritet tills det att ni verkligen är seriösa och även då får du inte glömma dig själv. Bättre att vänta på personen som kommer vårda ditt hjärta än att hänga med personen som kliver på det gång på gång. Och glöm inte att man alltid är två i en relation. Ta hand om varandra! Funkar inte kommunikationen så kommer förmodligen förhållandet kännas fel och konstigt.

Och en sak till. Det är väldigt få människor som kan läsa tankar så var öppen och ärlig med vad du tycker och tänker istället för att låta den andra personen gissa sig fram.

with love! ❤