Medmänsklighet

Hur ofta hör du av dig till någon utan någon speciell anledning bara för att säga till dem att du tycker om dem och tycker att dem är fantastiska? Hur ofta ringer du upp dina nära och kära bara för att berätta för dem att du älskar dem? Eller skickar du sms till dina vänner bara för att säga att dom betyder mycket för dig? Jag gör det alldeles för sällan.

Hur ofta ger du människor i din omgivning beröm för något de gjort? Det kan vara att de just framförde en bra redovisning eller sjöng fint eller helt enkelt lagade god mat. När gav du någon beröm senast? Jag är dålig på det.

När visade du med handlingar att du tycker om någon senast? När köpte du blommor till din käraste, kramade din mamma eller kanske plockade in i diskmaskinen efter en middag hos en vän senast? Kramas gör jag så ofta jag kan, men annars är jag dålig på det också.

Ibland tror jag att vi tar varandra för givet, eller egentligen tror jag att vi gör det alldeles för ofta. Vi glömmer bort att höra av oss, vi glömmer att via medmänsklighet. Vi är så upptagna idag att vi glömmer bort dem vi har runt omkring oss. Vi ser inte främlingen i gatuhörnet utan springer förbi och vi hinner knappt med våra familjer och vänner. Vi behöver sakta ner. Vi behöver hitta tid till dem vi älskar och bryr oss om, men även dem vi inte känner. Glöm inte att höra av dig ibland, messa bara för att säga hej och lämna en komplimang. Detta kräver inget av dig men kan förändra en hel dag för någon annan. Mer medmänsklighet åt folket! ❤

kram-1

Den obotliga sms-bombaren

Du sitter där med mobilen liggande på bordet framför dig. Det liksom kliar i fingrarna och i huvudet formas orden som du vet att du skulle vilja skicka. Men du vet att du redan skickat ett sms för typ 5 minuter sedan. Du vet att personen på andra sidan säkert redan läst det och antingen valt att inte svara eller så sitter personen och inte vet vad hen ska skriva som svar. Den lilla chansen finns också att personen inte alls sett ditt sms, denna chans känns dock mycket mindre och högt osannolik. Vi lever ju ändå i en tid då alla praktiskt taget håller i sina mobilen hela tiden, så personen borde sett ditt sms. Ja för det måste ju vara så, eller hur? Så är det.

5 minuter till går. De var nog de längsta 5 minuterna i hela ditt liv. Du vet att om du skickar ett sms till nu skulle du kunna ses som tjatig och det vill vi ju inte. Men vad kan det skada. Nu ska vi se, vad skrev du innan? Det kanske behöver förtydligas? Det kanske behöver skrivas annorlunda och mindre ”creepy”. 2 minuter senare är nästa sms skickat och mobilen är kastad på sängen för att minska frestelsen lite. någon minut går och nu hör du hur mobilen lät så du kastar dig över rummet för att kolla om du fått svar. Det är…MAMMA! SUCK! Jaha, okej svarar på hennes sms och bara för säkerhets skull kollar igenom sms:et man skickade för mindre än 5 minuter sedan. Inte skicka ett till nu! Lägger tillbaka mobilen på sängen. Måste vara cool och inte bry sig om mobilen. Ta det lugnt. 2 minuter senare piper mobilen igen. Det är säkert mamma igen så nu får mobilen ligga kvar.

Efter 20 plågsamma minuter och på vägen tillbaka från toan så slinker mobilen med till soffan igen. Det var inte mamma…skit skit SKIT! Var cool nu! Okej, vad skrev hen? Svarar och lägger ifrån sig mobilen. Inte skriva mer nu.

Och proceduren gå om igen. En hel kväll i värsta fall. Svårt att bota. Allt man vill göra är att göra rätt och säga rätt saker. Och sen inser man hur töntigt det blev och hur fel det kan ha blivit. Men gjort är gjort.

Ett manligt syndrom?

Satt och pratade med min syster idag (som kommit in på folkis föresten, GRATTIS). Efter att ha pratat en stund kom vi in på ett intressant ämne som stört mig en längre period nu. Jag vet inte om ni träffat på detta, men jag ska försöka förklara vad de är.

Har ni någonsin haft en konversation med en person antingen via sms eller chattat på exempelvis en sidan så som facebook? Ni har pratat en längre period men aldrig några riktigt långa samtal då den andre personen ofta slutar svara efter en stund. De roliga är att personen inte häller alltid svarar på sms/chattmeddelanden. Även fast ni vet att personen med stor sannolikhet sett ditt meddelande. Dock kan personen själv starta konversationerna ibland. Varit med om detta?

Om du känner igen dig i denna lilla förklaring vill jag då fråga. Den andre personen, brukar det vara en tjej eller en kille? När detta inträffar mig är det i 99,9% av fallen killar (jag vet inte om de hänt med någon tjej alls faktiskt). Varför är min fråga?

Varför slutar man svara mitt i en konversation? Vad är grejen med de? Speciellt om de sista som skrevs var en fråga. Om du var tvungen att gå, skriv de! Om du inte vill svara på frågan, säg de! Om din dator laggade ihop eller något annat hände som gjorde att du inte kunde säga varför du gick, säg de nästa gång ni skriver! Om du gick och missade frågan, svara på den nästa gång du kommer till datorn eller ser mobilen! Jag vet att vi tjejer är bra på att tolka in grejer i småskit, men snälla ni killar hjälper oss inte direkt på traven. Förstår ni hur mycket självkontroll det behövs för att inte skriva 10 nya meddelanden bara för att ni ska svara? Ni kan skylla på att ni inte tänkte på de eller glömde, men snälla!

Sen finns de ju ett alternativ till, ”He is just not that in to you”- alternativet. Om så är fallet, sluta hålla oss kvar på kroken och släpp oss fria! Säg att du inte är intresserad och var en man istället för att fortsätta skriva och låtsas som att du är intresserad! De är bara ren tortyr och smärtsamt, och kan även skada en människa jättemycket. Var lite mänsklig, för de vet jag att du kan vara. De sista gäller även er tjejer! Stå för vad ni känner de kommer man längre med och skadan blir förhoppningsvis inte lika permanent om man gör de snyggt.

Det du gör

att någon lämnar små söta kommentarer som lämnar ett leende på mina läppar
att känna att någon tycker om mig för att jag är jag
att inse att det är tomt när personen inte är nära
att bli helt varm i kroppen när man ser att det är ett sms från personen
att sakna värmen från någons kramar
värmen om uppstår i hjärtat när du säger att du gillar mig
att ett leende kan få fjärilar att flyga omkring som galningar i magen

Du är fantastisk!