Adele vs Glee

I’m a BIG glee fan! And I love it when they do there mash ups. Here’s a new one.

 

Hot or not?

Jag är en människa som väldigt ofta har kalla händer och nu när det kallt ute så fryser jag mest hela tiden. För att hålla värmen när det börjar bli kallt tar jag på mig mycket kläder, har upp mot tre täcken när jag sover OCH kramas mycket. Men jag har stött på ett problem. Det finns människor som hela tiden är varma, alltså perfekta för att värma en kall person som mig. Men en varm person uppskattar inte alltid att krama på någon som är kall som jag. Konstigt tycker jag! Om man nu är varm borde man väll dela med sig av värmen. Eller? Om jag kramar på dig så gör jag ju de för att jag gillar dig och uppskattar att du är varm och mysig! Ta åt dig av kärleken! Säg inte nej, för då kanske jag inte vill krama på dig ingen. Om du en gång sagt nej till en kall person så kanske denna person inte vill krama på dig även fast den är varm. Säg ALDRIG nej till en kram!

En kall kram är bättre en ingen kram alls!

Och för er varma människor som faktiskt tar er tid och kramar oss kalla människor, TACK! Ni har förstått att ni kan hjälpa en annan frusen människa. Fortsätt så!

(Detta inlägg läses med ett visst leende på läpparna och skall inte ses alldeles för seriöst, även fast jag faktiskt vill få er att fundera över detta.)

Puss på dig!

Kan det vara viktigare?

Alla har vi ju någon gång i våra liv försökt sätta oss ner för att plugga, om det så är ett svenskaprov på gymnasiet eller en tenta på högskolan. Alla vet vi vad plugga är för något. Men har du stött på detta?

När jag pluggar så måste jag helt plötsligt alltid måla naglarna. De första dagarna i min pluggperiod händer alltid samma sak. Det är som att pluggandet trycker på en knapp i mig som säger att jag måste fixa mina naglar. Jag satt på jobbet och pratade med en kollega och hon gjorde samma sak, fast istället för att måla så städade hon. Hon kunde organisera kökslådor eller skåp tills allt var rent och fint och i ordning. Är inte det lite kul? Jag vet att jag har fler vänner som helt plötsligt får städnoja när dom ska plugga. Vad i oss säger att städandet är viktigare eller att naglarna måste målas? Och varför när vi ska plugga?

Jag har en sak till som jag gör när jag borde plugga, jag uppdaterar min blogg. Min blogg är aldrig så uppdaterad som när jag borde plugga. Kul grej! Men är det viktigare? Svar nej! Det är roligare helt enkelt.

Men nu måste jag återvända till patofysiologin.

Puss dig!

Hmm. nej! va? eller? Kanske.

Detta blev en minstsagt jobbig kväll för mitt lilla huvud. Tankarna har flugit runt som flugor i huvudet på mig. Jag hittar ingen klarhet bland allt. Borde jag…Nej! Varför inte, det kan väll inte skada? Eller? Vad är rätt? Om jag gör såhär blir de bra…eller? Saker är nog inte som jag tro det är. Förvirringen är total!  Hur svårt kan det vara? På något vis borde det väll vara 50/50 chans att något skulle kunna gå fel. Fast man kan ju göra rätt och få ett omväntat, fel utfall. Medans man kan göra fel och få det utfallet som man trodde man skulle få innan. Förvirring, förvirring, förvirring.

Jag  som bara försöker reda bland mina tankar. Ett bättre tanke-sorterings-system sökes!

Egoboost

Ibland kan alla behöva en egoboost. Något som får personen att, om så bara för en stund eller dag, njuta av att vara sig själv. En Ego-dag helt enkelt. En dag då allt handlar om mig och ingen annan. Sådanna dagar kan man behöva ibland.

Igår drog jag och min kompis A till Eksjö och hade lite egoboost. Vi blev sminkade av fantastisk duktiga tjejer och fotade av en riktig fotograf. Det var en galet rolig stund. Vi skrattade och posade inför kameran en bra stund och hade verkligen jättekul. Sen när man fick se korten så fick men en riktig egoboost. Dom blev jättebra! Både jag och A fick svårt att välja bara någrastycken så vi tog alla. Mycket pengar blev det, men kul var det och fint blev det. Tänkte att ni skulle få se lite av resultatet:

Bilderna är tagna av Modellab som hade turné och höll till i Eksjö. Tack!

Puss på dig!

 

 

singel vs sambo

Jag insåg för en stund sedan att jag har olika grupper av vänner. Det är singlarna och dom som är sambo. Samtalen är ganska annorlunda när man träffar dessa i grupp.

Som ett exempel kan jag ta igår kväll när jag umgicks med tre utav mina älskade vänner som alla tre är sambo med sina pojkvänner. Våra samtal handlade bland annat om förhållanden, förlovningar, barn, inredning och boende. Jag älskar att prata om detta, men jag kan ju inte annat än att känna mig som lite av en utomstående. Jag får inflika med mina erfarenheter som singel istället. En grej jag tänkte på vad att jag använde uttrycket ”min bliviande” väldigt mycket igår.  

När man istället träffar singeltjejerna så är det ofta party på gång. Samtalen då handlar bland annat om killar, party och mindre om förhållande grejer. Skillnaden är ganska stor i samtalsämnen även fast det såklart finns likheter. Boende och våra liv just nu är ett gemensamt ämne skulle jag nog vilja påstå.

Men att samtalen förändras med tiden och med utvecklingen i personers liv, det tycker jag är intressant. Om 10 år kommer säkert många av samtalen handla om barn, speciellt våra egna. Då kommer vi säkert annordna lekträffar åt våra barn. Det kommer bli spännande. Och vem gifter sig först? Spännande tankar.

Puss på dig!

breaking free

Det finns en tid i livet då man inser att man måste klara sig på egna ben. Det händer vid olika tillfällen för alla människor, men någon gång tror jag alla inser detta.

Mina föräldrar är de bästa. Dom är kloka och bra på att lyssna och ge råd. Jag har i 21 år alltid gått till dem om jag skulle behöva hjälp med något. Men jag tror att jag börjar nå den punkten i mitt liv då jag måste tänka själv utan föräldrarna som puttar mig åt rätt håll. Det är inte lätt men det är ett faktum. Man kan inte alltid ta med föräldrarna när man ska köpa saker eller ringa dem när ett beslut ska fattas. Hur skulle de se ut? Ibland måste man släppa taget och slå sig fri. Fast de är skillnad på att släppa taget och ibland be om råd såklart. Men det är viktigt att man inte glömmer att tro på sin egen förmåga. Jag kan om jag vill och vågar.

Ingenting är omöjligt. Det ända som kan hindra dig är ditt eget sinne.

Puss på dig!